Den dolda
funktionsnedsättningen


Dyspraxi



Inblick

Vid första anblick kan man inte se vem som har dyspraxi, det är därför denna typ av diagnoser också kan kallas för dolda funktions­nedsättningar.
      
Dyspraxi är en neurologisk störning som påverkar personens möjligheter att planera och utföra fin- och grov­motoriska uppgifter. Dyspraxi har inget med intelligens att göra men påverkar samspels- och kommunikations­möjligheterna och kan i vissa fall leda till ångest och depressioner. En person med dyspraxi känner sig osynkad med sin omgivning.
     
Svårigheter kan yttra sig genom att personen med dyspraxi inte kan kontrollera uttal och röststyrka, att det är krångligt att klä sig, att skriva för hand och andra fingerfärdigheter. Det kan även vara svårt att hålla balansen och därför kan personen uppfattas som klumpig och långsam.


Verbal, oral &
motorisk dyspraxi


Verbal och Oral dyspraxi är diagnoser som innebär att man har svårt att koordinera och planera rörelserna i munnen. Talet flyter inte på automatiskt vilket visar sig bland annat som inkonsekventa uttalsfel och kan bidra till en långsam läs- och skrivutveckling. Vid diagnosen Oral dyspraxi påverkas munmotoriken generellt, medan det vid Verbal dyspraxi specifikt är muskulaturen som är involverad i talproduktion som drabbats.




Motorisk dyspraxi visar sig främst i att individen uppvisar problem med att planera och organisera viljemässiga och ändamålsenliga rörelser. Den motoriska dyspraxin kan delas in i minst två undergrupper: ideomotorisk dyspraxi – som innebär att individen ofta har svårt med att utföra inlärda gester och handgrepp på muntlig uppmaning eller via imitation. Och ideatorisk dyspraxi - som berör svårigheter att utföra en logisk serie av gester.


10 fakta om dyspraxi


  1. Uppskattningsvis 2%-10% av befolkningen har dyspraxi.
  2. Fler pojkar än flickor har dyspraxi.
  3. Dyspraxi är inte samma sak som dyslexi.
  4. Signalerna som skickas från hjärnan till kroppen blir förvrängda/ett virrvarr.
  5. Dyspraxi kan påverka följande områden: motorik, språk och tal, det sociala, ögonrörelser, känsel, rumsuppfattning, minne, att organisera, koncentration, känslor, tankeprocessen.
  6. Dyspraxi är olika från person till person.
  7. Man växer inte ifrån dyspraxi.
  8. Det går inte att se på en person om den har dyspraxi.
  9. En “dyspraxisk hjärna” måste arbeta mycket hårdare än andras.
  10. Positiva saker med dyspraxi; att tänka utanför ramarna, målmedvenhet och bra långtidsminne är några av fördelarna man kan få med dyspraxi.





Sammanfattning


Dyspraxi är en diagnos som beskriver en “dold” neurologisk funktionsnedsättning. Uttrycken är individuella, de skiljer sig från person till person, men det de har gemensamt är att individen uppvisar problem med att planera och organisera viljemässiga och ändamålsenliga rörelser. 

Verbal dyspraxi är väldigt sällsynt, man räknar med att 0,1% - 0,2% i Sverige har den. Främst pojkar har diagnosen. Totalt räknar man med att det är 2% - 10% av befolkningen som antingen har verbal, oral eller motorisk dyspraxi. Det motsvarar ungefär så många som får diagnosen dyslexi. Dyspraxi är inget man växer ifrån, utan kräver daglig träning. En “dyspraxisk hjärna” måste arbeta mycket hårdare för att uföra vardagliga sysslor vilket kan göra att personen lättare blir trött och behöver återhämtning.

Vid verbal och oral dyspraxi kan man kontakta en logoped för att få hjälp med uttal och ätande.

Det finns mycket att läsa om diagnosen men inget ställe som kortfattat och enkelt beskriver den. Med den här sidan vill jag förenkla för dem som vill veta lite mer. Jag hoppas också att dyspraxi.se kan motarbeta stereotypa bilder, om vad som är normalt, som kan leda till mobbing och utanförskap.



Källor








pontusolausson.se
 Kontakt